Nya amorteringskravet i kraft – så påverkas bostadsköpare
Sedan den 1 juni i år gäller nya regler för bolån i Sverige. Det så kallade amorteringskravet har nu trätt i kraft och innebär en tydlig förändring för den som planerar att köpa bostad eller ta ett nytt lån.
Reformen, som införts av Finansinspektionen, syftar till att dämpa hushållens skuldsättning och skapa en mer hållbar utveckling på bostadsmarknaden.
Vad innebär de nya reglerna?
Det nya amorteringskravet gäller alla nya bolån och baseras på hur stor del av bostadens värde som är belånat. Ju högre belåning, desto större krav på amortering.
I praktiken innebär det att:
- Bolån över 70 procent av bostadens värde ska amorteras med minst 2 procent per år
- Bolån mellan 50 och 70 procent ska amorteras med minst 1 procent per år
- Bolån under 50 procent saknar krav på amortering
För många hushåll innebär detta en högre månadskostnad jämfört med tidigare, då amortering i större utsträckning varit upp till bankernas egna riktlinjer.
En marknad i förändring
Inför att reglerna trädde i kraft syntes en tydlig effekt på bostadsmarknaden. Många valde att tidigarelägga sina bostadsköp för att undvika de nya kraven, vilket ledde till en intensiv vår på bostadsmarknaden.
Nu, några veckor efter införandet, är läget mer avvaktande. Både köpare och säljare anpassar sig till de nya förutsättningarna, och det återstår att se hur stor den långsiktiga effekten blir på priser och rörlighet.
Bakgrunden till beslutet
Under flera år har svenska hushåll ökat sin skuldsättning i snabb takt, samtidigt som räntorna varit historiskt låga. Detta har skapat oro hos myndigheter och ekonomer, som menar att många hushåll är sårbara vid ränteuppgångar eller ekonomiska nedgångar.
Amorteringskravet är ett försök att stärka hushållens motståndskraft genom att successivt minska skulderna över tid.
Vad betyder det för dig som köpare?
För den som planerar att köpa bostad innebär de nya reglerna att kalkylen förändras. Bankerna tar nu hänsyn till amorteringskravet i sina kreditbedömningar, vilket kan påverka hur mycket man får låna.
Det innebär i praktiken att vissa hushåll kan behöva:
- köpa en billigare bostad än planerat
- lägga in en större kontantinsats
- eller räkna med högre löpande kostnader
Samtidigt innebär amorteringen att man bygger upp ett eget kapital i bostaden över tid, vilket på sikt stärker den privata ekonomin.
Kritik och förhoppningar
Reformen har mötts av både stöd och kritik. Förespråkare menar att kravet är nödvändigt för att skapa en mer stabil bostadsmarknad, medan kritiker pekar på att det kan göra det svårare för unga och förstagångsköpare att ta sig in på marknaden.
Frågan är nu hur väl amorteringskravet kommer att uppnå sitt syfte – att bromsa skuldsättningen utan att kraftigt hämma bostadsmarknaden.
En ny verklighet för bolånetagare
Oavsett utfall står det klart att spelreglerna har förändrats. Amortering har gått från att vara en rekommendation till att bli ett krav, och det markerar ett tydligt skifte i synen på bolån och hushållens ekonomi i Sverige.
För bostadsköpare sommaren 2016 innebär det en ny verklighet att förhålla sig till – där långsiktighet och ekonomisk marginal blir viktigare än någonsin.
